De har varit en lång och ganska sammanträdesspäckad vecka. Måndagen började med den (fysiskt) plågsamma interpellationsdebatten om Tibet. Tisdagen; Försvarsutskott, gruppmöte och vårfest på kvällen med riksdagsgruppen, Onsdagen; Alliansgruppmöte (FöU), Kommittémöte (FöU) och votering. Sen debatt i kammaren på kvällen om de svenska fredsinsatserna i Afghanistan. Vänstern och miljöpartiet har bestämt sig att vara mer än kritiska för att svenska trupper finns på plats för att stärka upp möjligheterna för det civila samhället där de mänskliga rättigheterna accepteras.
Det är uppenbarligen denna linje man nu kommer att föra vidare. ”Sverige befinner sig i krig”, ”Sverige slåss i USA:s krig”. Många mycket märkliga argument finns nu i debatten.
Men så längre alliansregeringen och socialdemokraterna är eniga om vikten av det finns en svensk truppnärvaro som kan bistå och göra nytta så lär den förvisso få finnas kvar.
Oro inger emellertid den grupp som nu vid ett par tillfällen fört fram blanda andra förre försvarsministern Thage G Peterson som frontfigur tillsammans med bland andra Maj-Britt Theorin.
Det är både sorgligt och märkligt att man tycker att Sverige inte ska bistå med trupper i Afghanistan. Det förtryck talibanerna utövade och det förtryck som hotar om de skulle återta makten i landet är inget man kan känna sig neutral inför.
Tron att brutalt våld, direkta övergrepp och konstant terrorvälde ska kunna mötas med samtal och konferenser för att det ska upphöra är väl naivt. Om det nu är vad man tror.
För moderaterna i Försvarsutskottet var det Isabella Jernbeck som tog debatten. Och det gjorde hon på ett alldeles utmärkt sätt. Hon fick också vänsterpartiets Hans Lidne att blekna när hon förklarade att hon tyckte det var bra att USA hade tagit på sig ansvaret för att bekämpa terrorismen.
På torsdagen var det dags för nytt möte med Försvarsutskottet som föregicks av ett alliansgruppmöte. Votering klockan 12, partigruppmöte på eftermiddagen och votering igen klockan 17. Debatten i kammaren fortsatte med bland annat frågan om de svenska trupperna i Afghanistan som inte hann färdigdebatteras på onsdagskvällen. Fredagen började med debatt och ”votering efter avslutad debatt”. Klockan 11 trodde man det skulle bli votering, men det blev inte förrän 12.40. Många pratglada ville framföra sina åsikter.
Ryska gasledningen
Efter min debattartikel i Svenska Dagbladet i söndags har jag fått enorm respons från människor som läst den och håller med mig. Också i riksdagen har ett mycket stort antal partikamrater kommit med glada tillrop.
Det är hög tid att vi på allvar börjar diskutera gasledningen. Och nu gäller det verkligen att ta itu med de rent politiska skäl varför man från rysk sida är så intresserad av att placera ledningen i Östersjön ganska så nära Gotland.
Miljöskälen till att säga nej till gasledningen är viktiga. Tidigare har jag sagt att enbart dessa räcker för att säga nej. Och så är det nog. Men – de politiska skälen, de säkerhetspolitiska skälen blir fler och fler.
Företaget som ska lägga ner och administrera ledningen är inne i en charmoffensiv när de gäller förhållandet till Sverige. Förutom ledningen vill man också ha logistikcentrum någonstans på svenskt fastland. Oxelösund, Slite och Karlskrona är möjliga platser. Svenska kommuner har uppvaktats. Också Gotland. Men på Gotlands kommun nekar man till att där finns någon skriftlig förfrågan. Låter märkligt.
Gotländska tjänstemän har ställt sig intresserade och ska träffa företaget den 8 juni. Som det ser ut idag utan några politiker. Argumentet att det ger arbetskraft under tiden som centrumet byggs upp får inte blända beslutsfattarna. Också ett fängelsebygge genererar arbete. Men om man placeras där efter man byggt det känns det säkert inte lika positivt.
Spontant vill jag inte att ett företag som till över hälften ägs av Gazprom ska ha ett stort markområde i Slite för att kunna färdigställa plattform och gasledning. Gazproms förbindelser med den ryska statsledningen och tvärtom är svåra att bena ut. En Rysslandskännare jag hört hävdar att Gazprom i praktiken är lika med det ryska utrikesdepartementet.
Gazproms och Nordstreams kontakter med den gamla politiska makten i Ryssland och DDR är inte tilltalande. VD för Nordstream är den förre Stasi-majoren och av högste stasi-chefen medaljerade Mattias Warnig.
Warnig fick under sin tid som stasiofficer en god vän i den sovjetiske kollegan KGB-översten Aleksander Putin. Kopplingarna till de gamla kommunistiska säkerhetstjänsterna är många.
Jag vill inte ha något logistikcentrum på svensk mark och jag vill inte ha en rysk gasledning i Östersjön.
Förnedrings-TV
Förnedrings-TV är uppenbarligen vad som ska locka till sig nya och fler tittare i framtiden. Robert Aschbergs bolags skämtprogram framstår allt mer som föraktvärda. Att förnedra, skrämma och lura sina medmänniskor och sedan göra humor av det är inte något SVT, eller någon annan, ska syssla med.
I Holland har man nått längre i förakt och mänsklig förnedring. Nu ska dödssjuka människor få tävla om vem som ska få ett donerat organ som alla är i behov av för att överleva. Vidrigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar