måndag, mars 22, 2010

Sjukvård en mänsklig rättighet, inte ett privilegium

Jag är ingen beundrare av president Obama. Men jag tycker att det är bra att sjukvårdsreformen som i natt klubbades i USA gick igenom. Det är kanske inte världens bästa förslag, men det ger en trygghet för betydligt fler människor när de blir sjuka än vad som är fallet idag.
Jag har ingen förståelse för den hysteri och i det närmaste skräck hos främst republikanerna som blåst upp mot denna reform. I debattens hetta, och den har varit het, har vi fått höra om kommunismen som nu stormar in över det amerikanska samhället och hur landet håller på att socialiseras. Trams.
De uppfattningar och åsikter som använts mot sjukvårdsreformen är enligt min uppfattning uttryck för den nyliberalism som en stor del av den amerikanska högern beklagligt nog är influerad av.

Jag håller helt med en av dem som uttalade sig för sjukvårdsreformen som förklarade att sjukvård är en rättighet och inte ett privilegium. Jag står helt bakom uppfattningen att sjukvård är en medborgerlig rättighet och att det är en skam när medborgarrätt är lika med pengar. Ingen ska vägras sjukvård eller medicin för att de inte har råd eller inte har skrivit under rätt papper.
Det gläder mig också att man nu börjar ta itu med försäkringsbolagens allt för stora makt och maktfullkomlighet.

Vi kan alltid diskutera hur sjukvården ska finansieras och det finns många olika varianter. Men det absolut viktigaste och avgörande är att där finns sjukvård för alla som är i behov av den. Sedan är det sekundärt om den är statlig, regional, kommunal, privat eller finansierad på något annat sätt. Alla varianter har sina fördelar och en konkurrens mellan dem är heller inte fel.

Att alla människor har rätt till vård är en i grunden mänsklig uppfattning och visar med alla önskvärd tydlighet hur olika samhällen värderar mänskligt liv.

För att det inte ska råda någon tveksamhet: Jag har inte ändrat uppfattning att jag tror att ett republikanskt maktinnehav i Vita Huset är bättre för världen än när demokratern sitter där. Men det betyder ju inte att jag ställer upp på allt som republikanerna står för, precis som jag med förnuft och övertygelse inte står bakom allt som är ”moderat” politik idag.